Tidsprepositioner

Tidsprepositioner är små ord som berättar om tid, alltså när, hur länge, hur ofta eller hur fort något sker. Det är viktigt att lära sig använda olika tidsprepositioner för att undvika missförstånd i kommunikationen.

När vi tänker på vilka prepositioner som ska användas för att prata om tid så är det bra att fundera på vilken fråga vi svarar på…

När…?

Svarar vi på frågan ”När…?” så kan det vara så att något ska hända i framtiden (futurum) eller att något hände förut (preteritum). Nedan hittar du en tabell med olika tidsprepositioner som är vanliga att använda när vi svarar på  frågan ”När…?”:

	Preteritum	Futurum
Del av dygnet	i morse i förmiddags i eftermiddags i går kväll i natt	i morgon bitti i förmiddag i eftermiddag i kväll i natt
Veckodag	i måndags/tisdags… i tisdags kväll	på måndag/tisdag… på tisdag kväll
Månad	i augusti	i augusti
Årstid	i somras i höstas i våras i vintras	i sommar / till sommaren i höst / till hösten i vår / till våren i vinter / till vintern
Helg	i julas i påskas i midsomras	i jul / till jul i påsk / till påsk i midsommar / till midsommar
Övrigt	för 20 min sedan för tre dagar sedan för en vecka sedan för ett år sedan	om 20 min om tre dagar om en vecka om ett år

När brukar…?

När man pratar om när något brukar ske använder man ofta prepositionen ”på”. Då skriver man tiden i bestämd form, t.ex.:

• på torsdagen / på torsdagar(na)
• på julen / på jularna
• på sommaren / på somrarna

Även när man pratar om något som brukar ske vid dagens olika delar använder man bestämd form, t.ex.:

• på morgonen / på morgnarna
• på förmiddagen / på förmiddagarna
• på eftermiddagen / på eftermiddagarna
• på kvällen / på kvällarna
• på natten/ på nätterna

Hur ofta…?

Svarar vi på frågan ”Hur ofta…?” så brukar vi använda en av följande uttryck:

• i / om + bestämd form
• per  + obestämd form

”I” + bestämd form av substantivet kan användas om alla tider utom året, dagen och dygnet samt natt, dvs före orden: sekunden, minuten, timmen, veckan, månaden. Exempel:

• Jag springer två gånger i veckan.
• Hon åker buss några gånger i månaden.

”Om” + bestämd form av substantivet kan användas före året, dagen och dygnet. Exempel:

• Jag åker skidor minst fem gånger om året.
• Han tar två tabletter om dagen.

”Per” + obestämd form av substantivet kan användas om alla tider. Före natt kan man bara använda prepositionen per:

• Jag motionerar tre gånger per vecka.
• Jag reser till Malmö flera gånger per år.
• Jag vaknar flera gånger per natt.

Nedan hittar du en sammanfattande tabell med dessa prepositioner som är vanliga att använda när vi svarar på  frågan ”Hur ofta…?”:

i	om	per
sekunden minuten timmen veckan månaden	dagen året dygnet	sekund minut timme dag år natt

Observera! I uttryck som svarar på frågan ”Hur ofta…?” kan man även använda ordet ”varje” istället för prepositioner, t.ex.:

• Jag motionerar tre gånger varje vecka.
• Jag vaknar flera ganger varje natt.

Hur länge…?

Svarar vi på frågan ”Hur länge…?” så har vi också olika alternativ beroende på situationen:

”I” änvands vanligen om tidsperioder, dvs när man ska berätta hur länge man gör/har gjort något. Observera att ”i” kan ersättas med ”under” eller strykas helt. Exempel:

• Jag spelar badminton i 40-50 min = Jag spelar badminton 40-50 min.
• Jag har bott i Ireland i två år = Jag har bott i Ireland under två år.

”På” änvands när något INTE händer under en viss tid, dvs när man ska berätta hur länge man inte har gjort något, t.ex.:

• Jag har inte sovit på tre nätter.
• Jag har inte sett mina syskon på 2 månader.

”Till” används när man talar om en tidsgräns, dvs när man ska berätta när något har slutat, t.ex.:

• Jag bodde i Spanien till 2007 (men då flyttade jag därifrån).
• Jag kan stanna till kl. åtta (men då måste jag gå hem).

”Sedan” används när man ska berätta om något som fortfarande pågår, t.ex.:

• Daniel har bott i Dublin sedan 2009.
  — Här menar man att han fortfarande bor där
• Åsa har varit sjuk sedan i tordags.
  — Här menar man att hon fortfarande är sjuk

Hur fort…?

När man ska berätta hur fort man gör/har gjort något eller hur lång tid det tar att göra något så använder man prepositionen ”på”, t.ex.:

• Daniel rakade sig på 10 minuter.
• Jag cyklar till Komvux på en kvart.
• Åsa läste hela boken på några timmar.
• Man kan lära sig mycket svenska på ett år.

Observera! Prepositionen ”på” används också efter superlativ och ordningstal, t.ex.:

• Det är det bästa du har gjort på tio år.
• De grälade för tredje gången på en vecka.